Jag vet inte riktigt varför men söndagar är de tråkigaste dagarna på hela veckan.  Inget finns kvar av helgens nöjen. Man bara väntar på den nya veckan, gör tråkiga saker hela dagen. Tar hand om tvätt, städar, skriver matlistor inför kommande vecka. Ja kort och gott skittråkiga saker. Idag hjälper inte vädret till heller. Grått och blött överallt. Mina hundgårdar ser ut som pooler så hundarna kan inte vara ute heller. Funderar på vad man ska göra för att det ska bli lite roligare söndagar. Man skulle kanske vända på helgen lite. Allt tråkigt skitgöra skulle göras på fredagkvällen i stället så att  man hade söndagen att se fram emot. Men jag vet inte jag. Tror inte att det skulle bli så populärt hos övriga familjemedlemmar. Fredagskvällen är på nått sätt helig. Då ska vi alla snällt sitta vid tv:n tillsammans. Nä kanske det är dags för lite nyordning!!!

Har idag bara plockat och städat på Zebs rum. Känner mig inte riktigt pigg:-( Har ont i huvudet och liksom lite värk i kroppen. Man får hoppas att Zeb inte lyckats smitta mig med förkylningen som han gått och haft hur länge som helst. Men det är ju ingen mening att man far med honom till doktorn. Det går över av sig själv säger de alltid. Sitter och funderar hur jag ska få någon bra ordning på barnens kläder. Just nu har de varsin lite byrå som deras kläder inte riktigt får plats i. De skulle behöva en varsin garderob. Promblemet är att det inte får plats på deras rum. Ja det blir något att fundera på. Men jag tror att funderandet får fortsätta en dag med mindre ont i huvudet....

Zeb är fortfarande sjuk:-( Han hostar och snorar, har hög feber och är allmänt gnällig. Jobbigt! Inatt har han inte kunnat sova för hostan. När jag klev upp i morse konstaterade jag att jag sovit lite drygt två timmar. Ögonen kändes som om de var fulla med grus. Men det är inte mycket att göra. Upp måste man ju med de andra barnen.

Inte nog med att Zeb håller mig vaken om natten så är min rottishane helt yr i "mössan". Han piper och gnäller hela natten. Vad an denna musik? Ja det heter löptik! Det är tur att det är ganska snabbt överståndet. Annars är jag rädd att det skulle bli jäkligt få valpar. Det vore ingen människa som skulle stå ut....

En evighetsdag snart till ända. Min lille son är sjuk igen. Alltså är han supergrinig och supermammig. Jättejobbigt både för mig och för pappa. Vad man än gör så är han ledsen. Men det brukar ju gå över som tur är. Just denna dag har känts så lång. Det har ju säkert en del att göra med att man ställt om klockan. Men det har säkert också att göra med att jag varit ensam stor del av dagen. Men lite saker har jag ändå fått gjort.  Känns skönt att det nu är ljusare om kvällarna. Man kan ta en promenad efter maten utan att man måste gå kolmörkret. Inte för att jag är mörkrädd men det är ändå skönare att gå när det är ljust. Allt går så mycket lättare när ljuset finns här. Defenitivt ska man passa på att njuta av det. Nu ska jag njuta av tystnaden när barnen lagt sig....

Denna morgon startade redan 05.30 Min äldste son Alexander kom ner för trappan och sa att han kräkts i sin säng. Jaha tänkte jag: magsjuka förstås. Men nä det verkade inte så. Det visade sig att han inte varit på toa på flera dagar och var därför förstoppad. Men han fick ändå stanna på sitt rum för säkerhets skull så att han inte skulle kunna smitta övriga familjemedlemmar. Medan jag hjälpte honom att bädda rent i sin säng så vaknade även Zeb. Jörgen tog upp honom och sedan bytte jag och tog på honom rena kläder. Planen var ju att vi skulle åka till mormor idag och gratulera henne på födelsedagen. Redan innan vi åkte så var Zeb på värsta tänkbara humör. Han grät och var riktigt arg. Men han brukar ju somna i bilen och bli på bättre humör. Men tji fick jag. När vi kom fram till mormor var han skapligt lugn. Men jag hann knappt få av mig skorna så var det dags för ny gråtlåt. Han vrålade av först ilska sedan för att han blev ledsen när jag inte lyfte upp honom med det samma. Än vad jag gjorde så var han förtvivlat ledsen.Kastade i mig två bitar av mammas underbart goda smörgåstårta. Det blev ett raskt firande för att sedan ta med min ledsne son hem igen. Under bilfärden hem så sov han oroligt. Så snart jag svängde in hemma på gården började han att gråta igen. Men under middagen satt han och var helt lugn. Min annars så snälla son har under dagen idag varit som ett hår av hin. Jag känner mig hela tiden  som världens sämsta mamma när han är så ledsen. Man vet ju inte vad man skall ta sig till. Helt plötsligt verkar han lida av världens värsta separationsångest. Jag kan knappt gå ut ur rummet förrän han skriker. Känns riktigt jobbigt. Men vad ska man göra? Det är bara att stå ut....

Gud vad trött jag är på dettta väder. Man kan inte vara ute alls. Går man ut bara några minuter så svider det i skinnet allt skräp (barr, kvistar, snö) som blåser omkring. Jag blir så less och trött när man bara kan sitta inne. Zeb blir sur och grinig han med. Men det är ju helt omöjligt att vara ute med honom nu. Det började ju tina så fint men nu är hela vår gård täckt av is. Inget lämligt underlag för någon som precis har börjat gå. Allså sitter vi inne och gör ingenting. Känns som att våren är väldigt avlägsen. När blir det vår? Hela mars har snart passerat och det har nästan inte tinat bort någon snö alls. Det må vara till glädje för alla skoterfreak. Men det är ju inte ens bra skoterföre längre. Alla spår är ju stenhårda. Nu vill jag ha varmt och skönt så att man kan vara ute. Idag har jag varit iväg till veterinären och röntgat  Busans höfter och armbågar. Bara att vänta på resultatet.

Sitter och tittar på Zeb och min rottistik Busan. Zeb försöker att övertala henne att tutten är det godaste som finns. Först suger han lite på den för att visa henne hur man gör. Sedan ger han den till henne. Busan smakar lydigt på tutten men kan inte riktigt fatta vad det är som gör den så god. Alltså spottar hon genast ut den. Zeb gör ett nytt försök för att få henne att förstå. Han visar, och ger den till henne igen. Men hon vill inte! Zeb blir fruktansvärt ledsen. Tårarna rinner i floder. Jag kan förstå hans besvikelse. Han ger bort det bästa han har och hon vill inte ha den. Men Busan finner sig snabbt, så när han ger den henne igen suger hon lydigt på tutten. Snabb som en vessla smiter hon från sin plats under bordet. I flyckten spottar hon ut tutten men det ser inte Zeb. Han sitter kvar och tittar efter henne. På hans läppar syns ett nöjt leende.

Hur skönt som helst. När jag hämtade hem min prins var allt frid och fröjd. Han satt lugnt och lekte med klossar när jag kom. Nu ska vi ut i "aprilvädret" fast det inte är april än. Min stora kille Alex hade haft en jättebra dag i skolan. Han sköter sig utmärkt och det är så skönt att höra. När han började skolan i fjol var det bara tok varje dag. Men nu sköter han både skolan och läxan. Jag blir så himla stolt över honom.